När kan man kalla en vän för en vän?
När kan man egentligen börja kalla en vän för en vän? Vart går gränsen för att vara bekant och vän? Måste man umgås visst mycket för att kunna vara vänner? Eller är det en känsla som kommer att kännas rätt och att man då vet att man är vänner eller kommer att bli vänner?
När man precis har träffat en ny "kandidat" till vän ska det gå en viss tid tills att man kan kalla det vänskap?
Hur vet man att den andra personen i fråga känner likadant?
Ska man bara våga ta steget till att försöka hitta på något tillsammans för att lära känna varandra bättre eller för att känna om man kan få en riktigt bra vänskap?
Anlednigen till att jag kanske funderar så mycket över det här just nu är för att jag brukar umgås med en tjej på en utav mina lektioner 2 dagar i veckan, jag gillar henne jätte mycket och vi pratar mer och mer och jag trivs i hennes närvaro.
Jag skulle gärna lära känna henne mer, samtidigt som jag är lite skraj över att vi absolut inte matchar!
Visst det är säkert knäppt utav mig att tänka så, men jag tycker att vänskap är något ganska stort.
Om man känner att det inte riktigt funkar som man tänkt sig eller att det inte känns riktigt bekvämt, ska man behålla den "vänskapen" som blir då? Och vad kallas den vänskapen?
Kan man ha olika slags vänner? Eller finns det bara en sort? En äkta sort?
Jag tror det finns olika sortes vänner. min mamma är min sanna vän. för övrigt har jag ingen direkt vän som är "mitt allt" har alla för olika syfte. någon är bra att prata med, någon är rolig och festa med osv. jag kan inte kräva att någon ska vara allt som ska passa mig. därför är det lättare att ha lite olika bra vänner. en vän kan man ha genom internet, fast det någon som du aldrig pratat med. det viktigaste är att du känner en kompling till personen. du känner dig trygg och mår bra med den. om du och tjejen i din klass inte passar sen gör det inget. ni kan umgås på det sättet ni passar :D
